Teaterfrossa
Idag har min dag mest bestått av teater, teater, teater.
Jag började dagen med ett tidigt UKM-fixar möte.
Vi träffade scenbyggarna och dirrigerade och visade hur vi ville ha det.
Tror det blir kanonbra detta!
Efter möte och scenfix blev det workout på gymmet.
Idag blev det ett hårt pass, trots att jag inte hade någon energi när jag började träna.
Efter träningen käkade jag lunch och sen satt jag hela eftermiddagen med enmassa manus.
Ska börja med ett teaterprojekt med tonårsgruppen i teater.
Hade beställt hem några manus från ATR men kände mig inte nöjd över resultatet.
Därför åkte jag till gymnasieskolans teatermanusbibliotek och lånade hem enmassa manus.
Men inte heller där fann jag något av intresse.
Fick smått panik och kände mig illa till mods då jag lovat gruppen att presentera ett manus.
Bestämde mig för att skippa hela manusidén och försöka få ihop det genom improvisation.
Den briljanta idén om att välja en saga, hacka sönder den i tusen bitar, djupdyka i den och undersöka den och sedan använda den till att framställa något nytt men med samma utgångspunkter/roller och med samma sensmoral bara kom till mig, som ett brev på posten och WOLLA, så hade vi en pjäs!
Ska inte avslöja vad det blir för utgångsaga för jag vet att några av er som läser detta förmodligen kommer att se denna föreställning, men det kommer bli ruskigt bra! Alla jobbade på bra och var grymma!
Är så stolt över mina teaterelever som är nära 40 till antalet och fantastiskt kreativa.
Tonårsgruppen är en grym grupp som kommer göra en häftig föreställning tilll våren!
Nu tar jag en lugn kväll i soffan med datorn i knät och tv:n på. Känner mig lugn och nöjd vilket jag inte kände i eftermiddags då jag fick dålig magkänsla av alla usla manus och att inget kändes bra.
Är så stolt över mig själv och nöjd över mitt sätt att lösa situationer. Jag känner mig proffsig.
Idag kom en pappa fram till mig efter min grupp med 10-12 åringarna. Han hade suttit med under passet för att se vad vi sysslar med och han berömde mig för att jag är en så bra ledare. Han var imponerad av mig sa han och att det märktes att jag var högt utbildad inom detta.
Ja, sånt behöver man höra ibland och visst känns det skönt att kunna sträcka på sig lite extra och ge sig en klapp på axeln, eller två.
Nu, slappa!
Jag började dagen med ett tidigt UKM-fixar möte.
Vi träffade scenbyggarna och dirrigerade och visade hur vi ville ha det.
Tror det blir kanonbra detta!
Efter möte och scenfix blev det workout på gymmet.
Idag blev det ett hårt pass, trots att jag inte hade någon energi när jag började träna.
Efter träningen käkade jag lunch och sen satt jag hela eftermiddagen med enmassa manus.
Ska börja med ett teaterprojekt med tonårsgruppen i teater.
Hade beställt hem några manus från ATR men kände mig inte nöjd över resultatet.
Därför åkte jag till gymnasieskolans teatermanusbibliotek och lånade hem enmassa manus.
Men inte heller där fann jag något av intresse.
Fick smått panik och kände mig illa till mods då jag lovat gruppen att presentera ett manus.
Bestämde mig för att skippa hela manusidén och försöka få ihop det genom improvisation.
Den briljanta idén om att välja en saga, hacka sönder den i tusen bitar, djupdyka i den och undersöka den och sedan använda den till att framställa något nytt men med samma utgångspunkter/roller och med samma sensmoral bara kom till mig, som ett brev på posten och WOLLA, så hade vi en pjäs!
Ska inte avslöja vad det blir för utgångsaga för jag vet att några av er som läser detta förmodligen kommer att se denna föreställning, men det kommer bli ruskigt bra! Alla jobbade på bra och var grymma!
Är så stolt över mina teaterelever som är nära 40 till antalet och fantastiskt kreativa.
Tonårsgruppen är en grym grupp som kommer göra en häftig föreställning tilll våren!
Nu tar jag en lugn kväll i soffan med datorn i knät och tv:n på. Känner mig lugn och nöjd vilket jag inte kände i eftermiddags då jag fick dålig magkänsla av alla usla manus och att inget kändes bra.
Är så stolt över mig själv och nöjd över mitt sätt att lösa situationer. Jag känner mig proffsig.
Idag kom en pappa fram till mig efter min grupp med 10-12 åringarna. Han hade suttit med under passet för att se vad vi sysslar med och han berömde mig för att jag är en så bra ledare. Han var imponerad av mig sa han och att det märktes att jag var högt utbildad inom detta.
Ja, sånt behöver man höra ibland och visst känns det skönt att kunna sträcka på sig lite extra och ge sig en klapp på axeln, eller två.
Nu, slappa!
Kommentarer
Trackback
